Lejonsvans Russeliana

Lejonsvans älskar sol och värme, så välj en plats i fullt solljus. När det gäller jord är den mycket anspråkslös – den trivs bäst i genomsläpplig, snarare torr och näringsfattig jord. Den har inget emot steniga eller sandiga underlag. Däremot tål den inte stående väta, särskilt inte under vintern, så undvik tunga lerjordar där vatten blir stående. En intressant detalj är att den även tål torr skugga under trädkronor.

Phlomis russeliana är en fullt vinterhärdig perenn. Dess härdighet sträcker sig ner till -34 °C (zon 4a), så våra vintrar klarar den utan några som helst problem och den kräver inget speciellt vinterskydd eller täckning.

Lejonsvans gläder dig med sina blommor under sommarmånaderna, närmare bestämt i juni, juli och augusti. Blommorna har en vacker pastellgul färg och är arrangerade i regelbundna kransar ovanpå varandra längs stjälken, vilket ger ett mycket exotiskt och arkitektoniskt intryck.

Sápa är inte giftig. Tvärtom klassas den som en ätlig växt (den tillhör familjen kransblommiga växter, precis som många örter), även om den främst odlas som prydnadsväxt och inte för kulinariskt bruk. Den är alltså säker att odla i trädgårdar med både barn och husdjur.

Ja, absolut! Sápa är en honungsväxt som lockar till sig ett stort antal pollinerare. Blommorna är fulla av nektar och det kommer att surra av liv kring dem under sommaren – både bin och humlor älskar den.

Bladen är stora, hjärtformade, grågröna och täckta av fina hår (de är filtaktiga). Tack vare detta hushåller växten bättre med vatten. De växer i en tät tuva nära marken och täcker jorden mycket väl, vilket naturligt motverkar ogrästillväxt runt plantan.

Sápa har förmågan att sprida sig och täcka marken (det är en marktäckande perenn). Om du tycker att den sprider sig mer än önskat kan den enkelt begränsas med en spade eller genom att använda rotspärr vid plantering. Å andra sidan är denna egenskap utmärkt för att fylla ut tomma ytor i rabatten.

Denna växt har sitt ursprung i Medelhavsområdet och Turkiet, så den är van vid torka. Efter att du planterat den bör du vattna regelbundet tills den rotat sig ordentligt. När den väl har etablerat sig på platsen (vilket kan ta en säsong) är den mycket torktålig och kräver endast bevattning under extremt varma och långa perioder utan regn. Övervattning skadar den mer än torka.

För att skapa en heltäckande växtbädd rekommenderar vi att plantera 3 till 5 plantor per kvadratmeter. Rekommenderat planteringsavstånd mellan plantorna är cirka 50 cm. Sápa bildar en tät matta av blad som med tiden fungerar som en effektiv barriär mot ogräs.

Vi rekommenderar att man inte klipper ner sápa på hösten. Dess stadiga stjälkar med de utmärkande fröställningarna ger en så kallad vintereffekt – de ser fantastiska ut i trädgården även under vintern, särskilt när de täcks av frost eller ett lätt snötäcke. Beskär plantan först tidigt på våren innan den börjar gro igen. Efter beskärning skjuter den nya skott mycket villigt.

Nej, sápa kräver i princip ingen gödning. Den är van vid näringsfattiga jordar. För mycket näring (särskilt kväve) skulle kunna leda till yvig bladtillväxt på bekostnad av blomning, och stjälkarna kan bli mindre stabila och lägga sig ner. Vanlig trädgårdsjord räcker gott och väl.

Absolut! Lejonsvans är en riktig skatt för florister. Dess blommor är:

Detta är en idealisk växt för nybörjare. Kraven på skötsel är minimala – den behöver varken gödning, frekvent vattning eller komplicerad beskärning under säsongen. Det är en långlivad och tacksam perenn som trivs på samma plats i många år.

Det är helt normalt för sápa. Denna perenn behöver ofta ett till två år för att acklimatisera sig på en ny växtplats. Under det första året fokuserar plantan på att bygga upp sitt rotsystem och en tät matta av basala blad. Blommorna dyker ofta upp först under de efterföljande säsongerna, när plantan har blivit kraftigare.

Vi har goda nyheter – lejonsvans är extremt tålig. Den drabbas inte av vanliga sjukdomar och skadedjur brukar undvika den. Tack vare de filtaktiga bladen brukar den inte ens smaka bra för sniglar. Den enda fienden kan vara för mycket väta, vilket skulle kunna orsaka rotröta.